Bibelundervisning.se

med Chuck smith

Chuck smith var pastor av Jesus Revolotion

Filipperbrevet

Galaterbrevet

1Timoteusbrevet

2Timoteusbrevet

Bibelundervisning.se

Kontakt oss: info@bibelundervisning.se

1.

Att veta Guds vilja i var liv.

Kap 1

Kap 2

Kap 3

Kap 4

Kap 1

Kap 2

Kap 3

Kap 4

Kap 5

Kap 6

Kap 1

Kap 1

Kap 2

Kap 4

Kap 3

Kap 6

Kap 5

Kap 4

Kap 3

Kap 2

olika amne

2.Text av videon om Hemosexullet (p[ youtube)

Filipperbrevet

Kap 3 - Del 2

Och räknar det som skräp, för att vinna

Kristus och bli funnen i honom – inte med

min egen rättfärdighet, den som kommer

av lagen, utan med den som kommer

genom tron på Kristus, rättfärdigheten

från Gud genom tron. (Fil 3:8-9)

Jag kan försöka att vara rättfärdig inför Gud

genom mina egna gärningar och

ansträngningar. Jag måste då sätta upp en

norm för vad som utgör rättfärdighet. Vad är

rätt och vad är fel?

Efter att ha fastställt detta kan jag sedan

försöka att alltid göra det som är rätt. Jag

kan arbeta hårt, men det enda som händer

är att jag utvecklar en självrättfärdighet.

Om en person lever på detta sätt brukar

resultatet bli: ”Jag håller reglerna. Jag gör

aldrig något fel utan gör alltid det som är rätt.

Jag lever efter rättfärdiga normer.” Följden

blir oftast stolthet och utvecklande av en

dömande attityd som hos farisén som gick

upp till templet för att be. Han sa:

"Fader, jag tackar dig för att jag inte är som

andra människor. Jag roffar inte åt mig, jag är

ingen brottsling eller gör andra synder. Gud,

jag tackar dig för att jag är så bra."

Detta är stolthet och självrättfärdighet, men

värre än så - det finns ett fördömande av

andra. Plötsligt befinner man sig på en andlig

piedestal och man börjar döma alla andra

som inte lever efter samma normer för

helighet som man själv gör.

"Hur kan de säga att de är Guds barn? Hur

kan de säga...", och man sitter på sin pompösa

rättfärdiga lilla tron och dömer alla andra

som inte lever efter samma standard som

man själv gör. Detta kan vara mycket farligt.

Samtidigt kan man erkänna att man har

problem med synden, med sig själv och med

köttet. Man kan vara ärlig mot sig själv, men

försöker ändå att bortförklara när något hänt.

När man blivit upprörd måste man (eftersom

det strider mot reglerna att bli upprörd) ljuga

för sig själv och säga: "Egentligen var jag inte

upprörd, jag var bara indignerad."

Man kan då bli en falsk person eftersom man

ställer upp egna normer och lever efter egna

regler. Men när vi tar på oss den rättfärdighet

som kommer från Kristus lever vi ett ärligt liv

och kan säga: "Vi är inte perfekta, men vi tror

på Jesus Kristus av hela vårt hjärta. Han är

vår Frälsare. Han är vår Herre."

Gud räknar oss då som rättfärdiga. Han

skriver rättfärdig på vårt konto. Det finns

problem med att försöka vara rättfärdig

genom egna ansträngningar och gärningar.

Jag kanske gör det som är rätt.

Jag kan ha levt efter reglerna i hela mitt liv

fram till idag och aldrig brutit mot några regler

och över mitt namn står det skrivet: rättfärdig.

Men i morgon kanske en galning kör om mig

på motorvägen och blockerar och stänger in

mig. Jag visar knytnäven, tutar och säger:

"Försvinn från vägen, din stolle!"

Alla mina goda meriter är då som bortblåsta

och rättfärdigheten raderas ut. Jag har

misslyckats. “Åh, vilken skam. I hela mitt liv

har jag aldrig gjort något fel. Jag har följt

reglerna fram tills nu.”

Du förstår, det skulle inte finnas någon

trygghet alls i den slags rättfärdighet som

beror på egna gärningar.

Jag skulle kunna förlora den när som helst,

men jag förlorar inte den rättfärdighet som

Gud gett mig genom min tro på Jesus Kristus.

Jag kan tuta och visa knytnäven, men Anden

kommer att säga: "Kommer du inte ihåg att du

har en fisksymbol på din bil? Vad tänker du

göra när du passerar honom?”

Och jag kanske beslutar mig för att inte köra

om, för jag vill inte vara ett dåligt vittne och j

ag böjer mitt huvud och säger: "Gud, jag är

ledsen, så uppför sig inte en representant för

Dig. Förlåt mig, Herre."

Men när jag misslyckas behöver inte en ängel

radera ordet rättfärdighet och sedan skriva

om det. Det står kvar där. Jag är rättfärdig

genom min tro på Kristus och min tro på

Honom vacklar inte.

Mina handlingar kan svikta, men inte min tro

på Honom. Rättfärdigheten tillräknas mig

genom min tro på Jesus.

Det är en etablerad rättfärdighet. Inte undra

på att Paulus valde denna nya rättfärdighet,

även om han hade gjort ganska bra ifrån sig

fram till denna punkt.

"Jag vet inte vad som kommer att hända

imorgon, jag lämnar detta skepp för ett nytt

och jag kommer med glädje att kasta det

gamla livet överbord med dess kamp och

egna ansträngningar.

Jag kommer att leva ett nytt liv och följa

Anden, tro och lita på Jesus Kristus, att Han

gör för mig vad jag inte kan göra för mig själv.”

“och bli funnen i honom – inte med min egen

rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan

med den som kommer genom tron på Kristus,

rättfärdigheten från Gud genom tron”.

Den bästa illustrationen jag hört av denna

bibelvers är nog berättelsen om den unga

flickan som kom från mycket fattiga

förhållanden, men som var flitig och arbetade

hårt för att ta sig igenom college. Hon var inne

på sitt sista år.

De skulle ha studentbal och hon var så

upprymd över det faktum att hon hade

kunnat kämpa sig igenom college och att hon

skulle få sin examen.

Eftersom hon hade använt alla sina pengar

till studier och nätt och jämt fått dem att räcka

till studentlitteratur och uppehälle, hade hon

inte mycket över till att köpa en klänning. Hon

bestämde sig för att hon skulle sy sin egen

klänning till studentbalen.

Hon hade inte heller så mycket pengar till att

köpa bra material. Hon gick ner till en billig

butik, valde ut det bästa tyget hon hade råd

med och köpte ett enkelt mönster.

Hon lade ut tyget och började försiktigt klippa,

men hon hade aldrig sytt något tidigare.

Genom försök och misstag och genom att göra

om en hel del av sömmarna och andra saker

(fållen var inte heller riktigt rak), gjorde hon

en bra insats. Hon gjorde sitt bästa.

Det var absolut det bästa hon kunde

åstadkomma. Hon satte på sig klänningen

och gick ut till de andra flickorna och sa: "Titta

tjejer, det här är min nya klänning för balen.

Jag har gjort den själv." De var snälla mot

henne och sa: "Åh, den är fin", men de såg

bristerna i den och tyckte synd om henne. De

förstod dock att det var det bästa hon kunde

åstadkomma.

Just då kom en rik och generös kvinna in

genom dörren. Hon såg den unga flickan

mannekänga med sin klänning och sa: "Vill du

följa med mig?" Den unga flickan följde med

ut och där stod en limousinechaufför.

De åkte ner till en mycket dyr butik och

chauffören släppte av dem. De gick in.

Mannekängerna började visa många vackra

klänningar och en mannekäng hade en

klänning som var helt underbar. Den unga

flickan drog efter andan när hon såg den.

Det var en fantastisk klänning.

Den generösa kvinnan som var mycket klok,

märkte att flickan kippade efter andan när

hon såg den. Hon ropade till sig modellen så

att de kunde titta närmare på klänningen

och känna på tyget.

Den unga flickan var mycket imponerad,

men när modellen vände sig om såg hon

prislappen: 45,000 kronor och hon tänkte:

"Jag kunde aldrig drömma om att något

kunde kosta så mycket."

Men den generösa kvinnan som såg hennes

intresse för klänningen, sa till expediten: “Slå

in den och se till att den skickas till bilen.”

När den unga flickan kom tillbaka till skolan

gick hon in på sitt rum och packade försiktigt

upp klänningen och tog den på sig. Den

passade perfekt.

Sedan gick hon ut till alla de andra tjejerna

och sa: "Titta tjejer!” De drog efter andan av

förvåning över härligheten och skönheten i

denna klänning.

Den unga flickan sa: "Den här klänningen

kunde jag aldrig ha köpt själv. Jag kunde aldrig

ha gjort den själv, men jag fick den av den rika

generösa kvinnan."

Paulus hade gjort sitt bästa för att klä sig i

rättfärdighet genom gärningar, men sedan

fick han lära känna Jesus Kristus och han

säger: "Jag kommer inte längre att försöka

vara rättfärdig i min egen kraft, genom mina

egna gärningar och genom att följa lagen.

Jag vill med glädje byta ut min egen

rättfärdighet mot den underbara rättfärdighet

som Gud har gett mig genom min tro på Jesus

Kristus."

Rättfärdigheten som kommer från Kristus

genom tron. Det är något som jag aldrig skulle

kunna köpa själv, eller något som jag skulle

kunna åstadkomma själv. Med alla mina

ansträngningar skulle jag aldrig kunna nå upp

till denna rättfärdighet.

Ändå är det vad Gud har gett mig genom tro,

tron som han har gett mig på Jesus Kristus.

Paulus fortsätter:

Då får jag lära känna Kristus och kraften

i hans uppståndelse (Fil 3:10)

Vid denna punkt säger vi också: "Kraft, jag vill

ha kraft. Jag skulle vilja lära känna Kristus i

kraften av hans uppståndelse.

Ge mig kraften" och vi hungrar efter kraften.

Men Paulus slutade inte där eller hur?

och dela hans lidanden (Fil 3:10)

Men Paulus vänta lite! Jag vill kliva av här.

Jag känner inte till det där med lidande. Jag

gillar kraften, men jag gillar inte lidandet.

Vet du inte att kristna inte ska behöva lida?

Vårt kött gör alltid uppror mot lidande.

Lärjungarna hade svårt att hantera

situationen när Jesus började prata om det

lidande som Han skulle gå igenom och Petrus

ropade: “Gud bevare dig, Herre! Det där ska

aldrig hända dig.”

Jesus sa: ”Gå bort från mig, Satan! Du vill få

mig på fall”. Petrus ord var det naturliga

utropet från människan "Bespara dig själv

från lidande." Men Paulus säger här att han

är villig att följa Jesus till korset.

"Jag vill känna Honom, jag vill lära känna

Honom helt och hållet." Kraften i

uppståndelsen – ja, men du kan aldrig lära

känna kraften i uppståndelsen förrän du

först och främst har lärt känna korset.

Jesus uppstod inte från de döda förrän Han

först hade gått till korset. Det uppståndna

livet följer alltid på det korsfästa livet.

Kraften i uppståndelsen kommer efter att vi

delat lidandet och korset. Jag vill lära känna

kraften i uppståndelsen, men om jag ska få

uppleva den måste jag först och främst

uppleva vad det innebär att dela Jesu lidande

och död på korset och dö från mitt gamla jag,

min gamla natur.

genom att bli lik honom i hans död, i

hoppet om att nå fram till uppståndelsen

från de döda. (Fil 3:10-11)

Men hur kan man nå fram till uppståndelsen

från de döda om man inte först och främst

har dött? Jesus kunde inte uppleva kraften

i uppståndelsen förrän Han hade upplevt

korset.

Korset var avgörande och nödvändigt innan

Han upplevde kraften från uppståndelsen.

Det är sant även för oss. Jag är korsfäst med

Kristus och nu kan jag uppleva kraften i det

uppståndna livet.

Många människor har aldrig upplevt kraften

från det uppståndna livet eftersom de har

dragit sig undan från att dela lidandet och

korsfästelsen med Kristus.

"Jag vill hålla fast vid min gamla natur. Jag vill

inte se den fastspikad på korset. Jag vill hålla

fast vid det som hör till den gamla människan."

Men vi kommer aldrig att lära känna livet från

den uppståndne Kristus förrän vi har upplevt

vad det är att dela Hans lidande. ”i hoppet om

att nå fram till uppståndelsen från de döda”.

Inte så att jag redan har gripit det eller

redan har nått målet, (Fil 3:12)

Det är tråkigt att så många människor verkar

tycka att de har nått målet i sin andliga

vandring och de sitter på små piedestaler,

på små elfenbenstorn.

"Jag har nått fram. Här är jag. Kom till mig

och jag ska undervisa dig. Sätt dig vid mina

fötter och lär av mig." Men Paulus, aposteln,

säger: "Jag anser inte att jag har nått målet.

Jag ser inte på mig själv som fullkomlig.

Herrens verk är ännu inte fullbordat i mig."

men jag jagar efter att gripa det eftersom

jag själv är gripen av Kristus Jesus. (Fil 3:12)

Paulus medger något som är mycket viktigt

för oss alla att medge – vi som har gripits av

Jesus Kristus.

Vi kan alla se tillbaka på den tidpunkt i våra

liv då Herren grep oss och sa: "Jag har utvalt

dig och bestämt dig till att vara min lärjunge",

och vi vände om för att följa Jesus Kristus.

När Herren grep oss hade Han en plan och

ett syfte för våra liv. Herren visste exakt vad

Han hade planerat att vi skulle göra. Han hade

en uppgift för oss att utföra.

Paulus säger: "Jag har ännu inte gripit det

som Herren grep mig för. Herren grep mig,

men när Han gjorde det, hade Han ett syfte

för mitt liv. Jag har ännu inte uppnått detta

syfte."

Vi kan alla säga samma sak, "Jag har ännu inte

gripit det som jag blev gripen för." Anledningen

till att vi alla kan säga det, är att vi alla är kvar

här på jorden.

För att gå till del 3

Tillstånd beviljat av The Word For Today att

översätta detta avsnitt.

Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är

hämtade från Svenska Folkbibeln.