Filipperbrevet
Kap 1 - Del 2
Och jag är övertygad om att han som har
börjat ett gott verk i er också ska fullborda
det till Kristi Jesu dag. (Fil 1:6)
Det är den dag då Jesus kommer tillbaka för
att hämta sin församling och jag är övertygad
om att Gud är mäktig att fortsätta det arbete
som Han börjat, men tyvärr har vi ofta inte
den tilliten.
I Hebréerbrevet kallas Jesus för trons
upphovsman och fullkomnare och vi behöver
lita på att Gud kommer att slutföra det Han
har påbörjat.
Han är inte som vi, Han startar inte en massa
projekt som Han inte avslutar. Det finns ett
annat bibelställe som säger: ”Herren ska
fullborda sitt verk för mig.” (Ps 138:8)
Han kommer att fullborda sin Andes verk i
ditt liv. Han har påbörjat det och Han kommer
att slutföra det. Han är trons upphovsman
och fullkomnare.
Det är inte mer än rätt att jag tänker
så om er alla, för jag har er i mitt hjärta.
Båd när jag bär bojor och när jag
försvarar och befäster evangeliet delar
ni alla nåden med mig. (Fil 1:7)
Filipperbrevet har en personlig ton och
Paulus öppnar verkligen sitt hjärta för
filipperna och det finns en enhet mellan
Paulus och församlingen.
De har tillsammans delaktighet i Guds nåd.
Filipperna ger en gåva till Paulus som vid
denna tidpunkt sitter i fängelse på grund av
sitt försvar för evangeliet. De delar med sig
till honom under dessa omständigheter.
Gud är mitt vittne att jag längtar efter
er alla med Kristi Jesu ömhet. (Fil 1:8)
Paulus säger: "Kristi kärlek driver mig, och
jag längtar efter er med en medkänsla som
Jesus Kristus lagt i mitt hjärta för er."
Och min bön är att er kärlek ska överflöda
mer och mer och ge insikt och gott
omdöme, (Fil 1:9)
Paulus tackade Gud för den gemenskap de
hade tillsammans, men han bad också för
dem att deras kärlek skulle överflöda allt mer,
och att de skulle förstå vad som var viktigt.
Det finns en fras som lyder: ”Att lära känna
Honom är att älska Honom.” Anledningen till
att Jesus säger: "Lär av mig”, är att Han vill
att du ska veta hur mycket Han älskar dig.
Lär av Honom och lär dig att förstå hur
mycket Han älskar dig – för Jesus vet att ju
mer du lär känna Honom, desto mer kommer
du att lära känna Hans kärlek till dig.
Ju mer du lär känna Jesu kärlek till dig, desto
mer kommer du att besvara denna kärlek
och när du lär känna den kommer du att
kunna flöda över mer och mer i Hans kärlek.
så att ni kan avgöra vad som är viktigt
och vara rena och fläckfria på Kristi
dag, (Fil 1:10)
Paulus talar återigen om Jesu återkomst.
Jesus är kapabel att ta hand om dig, tills
den dag Han kommer tillbaka.
Paulus önskar också att filipperna ska växa
till mer och mer i kärlek och kunskap, så att
de kan leva efter det som är viktigt och vara
rena. [Rena i SBF är översatt sincere i KJV, ö.a.]
Det engelska ordet sincere kommer från
det latinska ordet sincere och är egentligen
två ord: sin som betyder ’utan’, och cere som
betyder ’vax’. Under romartiden fanns det
en hel del hantverkare.
Alla kunde på något sätt hålla i hammaren
och mejseln och de karvade i marmor. Det
fanns alla typer av statyer under antiken,
och om man går på muséer idag kan man se
rad efter rad med marmorstatyer. Att
bearbeta marmor var helt enkelt något som
var mycket vanligt på den tiden.
Nu var det inte så att alla var skickliga på att
arbeta med marmor. Det kunde vara så att
någon försökte forma näsan på en staty, men
slant och slog sönder den.
Men hantverkarna var då väldigt smarta. De
tog mald marmor och blandade med vax så
att de kunde bearbeta den. Statyn kunde få
en näsa av vax som såg så äkta ut att man
inte kunde se skillnaden.
Någon skulle kunna gå ner till affären, se en
vacker staty och säga: "Åh, jag gillar den där.
Den vill jag ha i vår hall."
Han kanske köpte denna staty och tog hem
den och ställde den i sin hall, men en varm
sommardag när han kom hem hade näsan på
statyn smält och runnit ner över läpparna.
Då förstod han att det var vax i den. Så det
latinska ordet sincere, ’utan vax’, betyder
oförfalskad, äkta och det var så Paulus ville
att filipperna skulle vara: Äkta i sin tro och
utan falskhet.
rika på rättfärdighetens frukt (Fil 1:11)
Paulus ville också att de skulle fyllas med
rättfärdighetens frukt som är kärlek, glädje
och frid.
som Jesus Kristus ger, Gud till ära och
pris. Jag vill att ni ska veta, bröder, att
det som hänt mig snarare har lett till
framgång för evangeliet. (Fil 1:11-12)
Filipperna hade följt Paulus tjänst. De visste
att han hade blivit gripen i Jerusalem, att
han suttit fången i Cesarea och att han
varit en politisk bricka i två år.
De visste att han hade vädjat till kejsaren
och att han nu satt fången i Rom. Filipperna
älskade Paulus och respekterade honom
högt, och att då inse att han faktiskt satt i
fängelse på grund av falska anklagelser, utan
någon grund, måste ha verkat som slöseri
med hans talang.
Paulus hade varit mycket upptagen med att
gå ut och sprida evangeliet och nu när han
satt i fängelse, verkade det som om Gud
hade gjort ett fruktansvärt misstag eftersom
Han tillät denne korsets krigare att sitta
inspärrad i ett fängelse.
Många gånger förstår vi inte varför Gud
tillåter vissa saker i våra liv, och från vår
synvinkel har Gud gjort ett allvarligt misstag.
Har du själv någon gång i ditt liv trott att
Gud gjort ett misstag? I mitt eget liv har det
hänt många gånger.
Jag har befunnit mig i situationer där
omständigheterna varit sådana att jag trott
att Gud måste ha gjort ett misstag. Men
Paulus försäkrar dem nu, att vad som
egentligen hänt, är att Gud använt honom
för att ge evangeliet framgång.
Det är underbart att kunna se Guds hand
även när saker är till nackdel för oss, saker
som vi själva inte skulle valt, men där vi ändå
kan förstå att Gud förmodligen har sin hand
i det hela.
Häromdagen när jag lämnade huset för att
åka till kyrkan tänkte jag plötsligt: "Åh, jag
har glömt mina glasögon!"
Jag gick tillbaka in i huset för att hämta dem
men de låg inte på bordet, och då upptäckte
jag att de låg i min ficka. Det kallas för
senilitet. Det kommer med åldern. :-)
När jag gick tillbaka ut till bilen kom denna
tanke till mig: "Jag undrar om Herren
skyddade mig från en olycka?"
Du vet, olyckor kan inträffa med en sådan
precision, med en blixtsnabb timing, så bara
ett ögonblicks fördröjning skulle mycket väl
kunna skydda mig från någon olycka på vägen.
Så jag sa: "Tack Herre. Du vet saker som jag
inte vet och Du vakar till och med över dina
dumma små får, och Du tar hand om dem
som inte har tillräckligt med förnuft att ta
hand om sig själva.
Vad det än var, oavsett syfte, tack Herre!
Jag är tacksam för att Du vakar över mig.”
Det är viktigt att förstå, att vad som än
händer mig, händer för ett gott syfte. Gud
har en plan för mitt liv.
Paulus säger i Romarbrevet: ”Vi vet att allt
samverkar till det bästa för dem som älskar
Gud”. (Rom 8:28)
Paulus såg det goda som Gud lät ske när han
satt i fängelse. Han uppmuntrade dem som
var benägna att tvivla på Gud eller Hans
godhet, på grund av att en sådan
betydelsefull apostel satt i fängelse och
vars liv slösades bort.
Paulus försäkrade dem att Gud hade sin
hand i det hela. Guds syften uppnåddes
genom denna fängelsevistelse. "Jag vill att
ni ska veta, bröder, att det som hänt mig
snarare har lett till framgång för evangeliet."
När Paulus fördes till Rom och hamnade i
en enorm storm på Medelhavet, hade han
först varnat kaptenen för att sätta segel.
Han sa: "Jag upplever att vi kommer att
möta en verklig fara." Men kaptenen sa till
den romerske officeren: "Vad vet den där
killen om havet. Jag är kapten och har varit
på dessa hav i hela mitt liv, och Paulus är en
landkrabba och vet ingenting.
Vi kan visst segla." Så officeren sa: "Okej,
sätt segel!" Sedan hamnade de i en
fruktansvärd storm där de under fjorton
dagar varken kunde se solen eller
stjärnorna. Masten bröts, och fartyget
kastades fram och tillbaka i Medelhavet.
De kastade all sin last överbord, och tillslut
hoppades de bara på havets barmhärtighet.
Alla var sjösjuka och eländiga. Efter fjorton
dagar reste sig Paulus upp och sa till dem:
"Jag sa ju att ni inte skulle ha gett er iväg."
Paulus fortsatte: "Var vid gott mod. Herrens
ängel kom till mig igår kväll och berättade
för mig att fartyget kommer att gå under
och förstöras, men att alla ska bliräddade."
Herren ville nå guvernören på ön Malta, och
allt var bara ett ovanligt sätt att få Paulus
dit. Det ingick inte i deras resplan så Gud
lät dem ta en omväg till Malta. Det fanns
inte en chans att Paulus skulle kunnat
övertala kaptenen att segla till Malta.
Herren hade själar på Malta som Han ville
nå, och Paulus fick en stor upplevelse när
han vittnade för invånarna där.
En verklig väckelse började och jag är säker
på att Gud fortsatte verka på Malta som ett
resultat av Paulus besök.Att Paulus togs
med som en fånge på sjöresan, att han kom
till Malta och därefter till Puteoli och sedan
vidare till Rom – allt detta ledde till
framgång för evangeliet.
Det har nu blivit klart för hela pretoriet
och alla andra att det är för Kristi skull
jag sitter fängslad, (Fil 1:13)
Pretoriet var förmodligen Neros palats i
Rom. Enligt andra historiska källor, kom
många av Neros tjänare till tro på Jesus
Kristus.
och min fångenskap har gjort de flesta
av bröderna så övertygade i Herren att
de vågar predika Guds ord ännu mer
oförskräckt. (Fil 1:14)
De såg hur orädd Paulus var, att han vittnade
frimodigt och att han ledde många av de
kejserliga vakterna till Jesus Kristus. Paulus
djärva vittnesbörd gav många av dem mod
att också börja vittna frimodigt om Herren.
Paulus sa: "Det som hänt mig har fört med
sig något gott. Allt ordnar sig. Gud verkar i
detta. Mina fängelsestraff och de
erfarenheter jag gjort, har faktiskt medfört
framgång för evangeliet."
En del drivs visserligen av avund och
rivalitet, men en del predikar Kristus
med goda avsikter. De gör det av kärlek,
för de vet att jag är satt till att försvara
evangeliet. De andra predikar Kristus
av rivalitet, med orena motiv, och tror
att de kan göra min fångenskap tyngre.
(Fil 1:15-17)
Eftersom Paulus var en stark och dynamisk
ledare hade han både vänner och fiender.
Detta är priset för ledarskap. Bara det
faktum att Gud använder någon på ett
speciellt sätt kommer att skapa fiendskap
och svartsjuka i människors hjärtan, och
Paulus var inget undantag.
Det fanns de som var avundsjuka på Paulus
tjänst och på vad Gud gjorde genom honom,
och de trodde att de kunde dra nytta av att
han satt i bojor.
De ville gå ut och försöka arbeta utifrån
rivalitet. Deras motiv var avund och rivalitet
gentemot Paulus och de ville bygga upp sin
egen lilla församling eller något liknande.
De hade fel motiv i vad de gjorde, men det
faktum att de utförde något i Guds rike
gladde Paulus och jag tycker att detta är ett
underbart exempel på en sann Guds tjänare.
Han bryr sig inte om vem som får äran, allt
han bryr sig om är att Kristi verk blir utfört.
Så om Gud välsignar en annan kyrka så att
den spricker i sömmarna, prisa Gud! Guds
Ande rör sig i deras hjärtan.
I stället för att man känner sig avundsjuk,
eller upplever att man tävlar med andra och
säger: "Jag vet inte varför Gud välsignar
dem när vi är så mycket bättre", kan man
glädja sig över att Gud är i rörelse och att
Hans verk blir utfört.
Så även om en person kommer med fel
motiv och säger: "Jag tycker inte om den
där Chuck Smith. Jag är bitter på honom
och jag tänker bryta loss en del av hans
församling. Vi kommer att etablera vårt
eget arbete i samma område, och plocka
upp dem som är missnöjda och alla andra
som lämnar den kyrkan.”
Om detta skulle hända så borde jag säga:
”Prisa Herren, det finns en annan plats att
mötas för människor som är missnöjda
med mig och inte längre kommer hit.
Kristus predikas där och folk blir betjänade.
Ledarna har kanske inte rätt motiv i sina
hjärtan, men det spelar ingen roll.” Så trots
att några av dem som predikade hade fel
motiv och drevs av rivalitet, och faktiskt
försökte göra Paulus lidanden tyngre, säger
Paulus: "Jag är glad över att Guds verk
sprider sig i detta område."
För att gå till del 3
Tillstånd beviljat av The Word For Today att
översätta detta avsnitt.
Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är
hämtade från Svenska Folkbibeln.