Fjorton år senare for jag åter upp

till Jerusalem, nu tillsammans med

Barnabas. Också Titus tog jag med

mig. (Gal 2:1)

Utan tvekan hade Paulus tjänat i Syrien och

Kilikien, området omkring Tarsus, hans

hemstad. Han hade fört hedningar till tro ​​på

Jesus Kristus, och Titus var en av dem.

Det skedde ett verk av Gud i Antiokia. Många

hedningar hade blivit frälsta där. Barnabas,

en av bröderna i kyrkan i Jerusalem, beslöt sig

för att bege sig till Tarsus och hämta Paulus

för att hjälpa till i kyrkan i Antiokia.

Så han begav sig till Tarsus, sökte upp Paulus

och bad honom komma tillbaka och tjäna där

i Antiokia. [De stannade där i ett år, ö. a.] Och

han förde Paulus till Jerusalem för att reda ut

saker med apostlarna. Han ville visa dem

sanningen om Paulus tro. Och Paulus sade:

Jag for dit på grund av en uppenbarelse

och lade fram - enskilt, för de ansedda -

det evangelium jag predikar bland

hedningarna. Det var väl inte så att

jag sprang eller hade sprungit förgäves?

(Gal 2:2)

Med andra ord: Han förkunnade inte detta

evangelium helt öppet för kyrkan i Jerusalem,

eftersom kyrkan i Jerusalem bestod av många

tidigare fariséer och många judar.

De följde fortfarande lagens traditioner och

uppmärksammade den väldigt starkt i många

avseenden. Det fanns judar som fortfarande

trodde att man inte kunde bli en kristen om

man var hedning.

De höll fast vid att den endavägen att bli

frälst var att tro på Jesus Kristus och därefter

hålla Mose lag och vara omskuren. Detta var

det grundläggande tänkesättet i kyrkan i

Jerusalem.

Så Paulus lade enskilt fram det evangelium

han hade predikat för apostlarna. Nådens

evangelium.

Men inte ens min följeslagare Titus

som är grek, blev tvingad att låta

omskära sig. (Gal 2:3)

De försökte uppmuntra det och ingen utom

Paulus klarade att stå emot det. För deras

undervisning var: ”Du måste bli omskuren för

att bli frälst.” Men Titus tvingades inte att bli

omskuren eftersom Paulus stod emot dem.

Hade det berott på de falska bröder

som smugit sig in, skulle han ha blivit

tvungen till det. De hade nästlat sig

in för att spionera på den frihet vi har

i Kristus Jesus och göra oss till slavar.

Men inte ens ett ögonblick gav vi vika

för dem och underkastade oss. Vi ville

att evangeliets sanning skulle bevaras

hos er. (Gal 2:4-5)

Så Paulus stod upp för oss hedningar. Paulus

stod upp för evangeliet som har förkunnats

för oss: Att vi inte behöver bli judar. Att vi

inte behöver hålla Moses lag. Allt vi behöver

göra är att: "Tro på Herren Jesus så blir du

frälst,” (Apg 16:31)

Sätt din tillit till Honom och Gud kommer att

göra sitt verk i ditt liv och förvandla dig genom

den helige Andes kraft. Vad du inte kan göra

för dig själv kommer Gud göra för dig.

Frälsningen är Guds gåva genom din tro på

Jesus. Så Paulus stod i denna konflikt, men

han gav inte efter. Han gav sig inte inför

trycket från apostlarna där i Jerusalem, inte

för en sekund.

De som ansågs betyda något (Gal 2:6)

Jag gillar detta. Paulus är en tuff kille. Det är

intressant hur vi så snabbt kan glömma Jesu

undervisning. Jesus sade: ”den som vill vara

störst bland er skall vara de andras tjänare,”

(Mark 10:43)

Jesus lärde sina lärjungar att sant tjänande i

Guds rike handlar om att betjäna andra. Han

tog en handduk, tvättade deras fötter, och

placerade sig själv som en tjänare ibland dem.

Och han sade: ”Nu ser ni vad jag har gjort. Gå

och gör detsamma.” "Lyckliga är ni om ni gör

detta, om ni placerar er själva som tjänare. "Om

jag, som är er Herre, har tjänat er, då borde ni

tjäna varandra." (fritt från Joh 13:14-17).

Men det verkar som om vi alltid utvecklar

någon form av hierarki i kyrkan. Vi skapar en

liten krets av ledarskap där vi börjar hysa

vördnad för människor. Det är så lätt att bli o

ffer för detta och tänka: ”Hm, jag är något.

Jag är någon.”

Man börjar sedan isolera sig från människor.

Man förlorar snart kontakten med människor

och snart förlorar man kontakten med

verkligheten.

Det finns en Guds tjänare som jag beundrar

mycket. Jag tror att han har använts av Gud i

ett kanske större mått än nästan någon annan

människa som lever idag. När jag träffade

honom så var jag helt tagen av den enkla, fina

attityden hos den här mannen.

Och det är Billy Graham. Han är en helt

anspråkslös person.Tänk vad Gud har använt

honom. Folk har stor vördnad för honom. Jag

kände också så när jag träffade honom.

När han sedan började prata med mig, blev

jag helt fascinerad av denne mans sköna

öppenhet och närvaro. En vän till oss som är

flygvärdinna hade vid ett tillfälle Billy som

passagerare på sitt plan.

Billy sade till honom: ”När du är klar med dina

arbetsuppgifter kan du väl komma hit och

sätta dig ner och prata.” [en man kallas också

för flygvärdinna, ö. a.]

Så han satte sig ner och pratade med Billy på

planet i omkring en timma, och därefter sade

Billy: ”Ge mig ditt telefonnummer! Nästa gång

jag är i Kalifornien så ringer jag dig. Kanske vi

kan ses.”

Det är den typ av människa han är. Det är

underbart. Inte undra på att Gud har använt

honom så mäktigt och att Gud har kunnat

fortsätta att använda honom genom åren.

Han har förstått vad det är att vara en Guds

tjänare. Han harinte placerat sig själv i en

position av överlägsenhet gentemot andra.

Det fanns en viss liten grupp i Jerusalem som

hade upphöjt och etablerat sig själva. Paulus

sade om dem: "De som ansågs betyda något"

-hurdana de en gång varit gör ingen

skillnad för mig, Gud ser inte till

personen (Gal 2:6)

För flera år sedan, när jag kände mig

desillusionerad i det samfund som jag verkade

i, började jag se mig omkring efter andra

samfund. Jag hoppades att hitta det perfekta

samfundet. (Men om jag hade gått med, skulle

det inte längre ha varit perfekt :)

Så jag träffade pastorerna, äldstekårerna och

ledarna för andra samfund, därför att jag inte

gillar den kultur som upprättats inom

kyrkosamfund. Det skapas en andlig hierarki

som föder ett slags kyrkopolitiskt

”rygg-kliande”.

Man klättrar uppåt och får en position av

makt. Där sitter man sedan i sin stol med en

dryg attityd osv. Jag ansåg att detta inte hörde

hemma i sann kristendom.

Jag letade efter en gemenskap där man hade

attityden: ”Vi klär alla på oss våra byxor, ett

ben i taget. Vi är inte särskilt olika.” Så jag

träffade många av dessa grupper med högt

respekterade samfundsledare.

Du vet, de sitter där i sina stolar, med sina

glasögon, och tittar bistert på dig och försöker

skrämma dig. Det är hela spelet, att avskräcka

dig och göra dig modfälld.

De försökte skrämma Paulus till att låta

omskära Titus och få Paulus att backa. ”De som

ansågs betyda något - hurdana de en gång

varit gör ingen skillnad för mig, Gud ser inte till

personen” Gud hyser ingen vördnad för dessa

män. Gud låter sig inte skrämmas av dem.

”Nationerna är som ett dammkorn i en

vågskål”(fritt från Jes 40:15), hur mycket

mindre är då inte människan?

Det är ett intressant litet bibelställe:

"Nationerna är som ett dammkorn i en

vågskål." En köpman hade en vågskål när folk

handlade sina varor eftersom de köpte

varorna efter vad de vägde.

Köpmännen hade sikel-vikter [en gammal

judisk mynt- och viktenhet som förekommer i

bibeln, ö. a.] som de placerade i vågskålen.

När en köpman skulle visa hur ärlig han var,

blåste han av dammet från vågskålen innan

han satte varorna där, för att ingen skulle köpa

hans damm. Det var en symbolisk gest för att

visa: ”Jag är den ärligaste killen i trakten.”

Så detta damm i vågskålen är en passande bild.

Folk kunde se köpmannen blåsa av dammet

från vågskålen innan han satte varorna på den,

så att alla skulle veta att de gjorde en rättvis

affär.

”Nationerna är som ett dammkorn i en

vågskål”. Gud kan blåsa bort dem. Hur mycket

mindre är då inte människan?Så Gud ser inte t

ill personen. Gud låter sig inte skrämmas av

någon människa.

De som ansågs betyda något (Gal 2:6)

De som hade tagit sig auktoritet och talade

med makt och allt.

– mig ville dessa ansedda inte ålägga

något mer. (Gal 2:6)

De kunde inte påverka mig.

För att gå till del 2 klicka här

Tillstånd beviljat av The Word For Today att

översätta detta avsnitt.

Alla bibelcitat med blå text och kursiv stil är

hämtade från Svenska Folkbibeln.